'

Vi kallar dessa killar för J1 och J2. J1 har alltid varit jobbig, babblar hela tiden, lägger sig i allt och slänger spydiga kommentarer. Eftersom han hela tiden varit lite jobbig har man liksom stoppat undan "agrisionerna" (stavning.) man har mot honom, även om dom finns där. J2 däremot har mest hållit sig i bakgrunden och därför inte varit lika jobbig. (Jag försov mig på morgonen och var därför inte på det bästa humöret). Men idag så hade vi en tävlingslek på engelskan/geografin. Helt plötsligt börja J2 anklaga mitt lag för att fuska och allt möjligt. Han var dessutom inte med på första lektionen så jag förstår inte hur han kan komma in och säga massa saker. Kanske inte så stor grej men det sluta lixom inte. Han slängde även spydiga kommentarer mot mig jag jag blev väldigt irriterad. Så helt plötsligt kunde jag inte håla mig längre och sa till honom att "det räcker". J2 och J1 börjar då skratta och jag blir riktigt förbannad. Jag minns inte riktigt allt jag sa men jag skaka av ilska. Ja tror inte jag svor så mycket, även om det kom ut en del fula ord. För det jag ville var att dom skulle förstå att jag mena alvar, att det inte var på skoj längre. Dom brydde sig inte över huvud taget, tyvärr. Men tillslut blev dom lite tysta. Jag gick från rummet för att samla mig och när jag kom tillbaka prata dom i alla fall inte lika mycket. Min lärare verka lite chockad men hon var väldigt gullig och jag förklara för henne att jag fick sagt det jag ville.

Ni i klassen som läser detta och ser att jag sagt fel någon stans, säg gärna till! Eller om det är något ni undrar eller om ni vill ha mer "detaljer" är det bara att skriva, om någon orkat läsa.. Det var i alla fall en lite sammanfattning av dagens händelse.